Förnedringsträning på hög nivå!
Bodyjam- Jaa, va ska man säga.. Snacka om förndering! Det är skitsamma om någon säger till mej att ingen kollar och att alla har fullt upp med sig själva. Det är otroligt pinsamt när man inte kan ett enda steg. Okej nu ljög jag.. Jag kunde kanske ett, eventuellt två steg. Det ser ju så otroligt roligt ut och det va roligt, när jag fattade och kroppen och hjärnan sammarbetade. Visst, det tar säkert ett par gånger innan det sitter och man får till tänket, men jag är alldeles för otålig. Det ska funka marsch pannkaka, annars kan det vara. Så får se om jag pallrar mej dit igen, vill verkligen kunna det. Men frågan är om jag har lust att utstå den förnedringen igen?
Kommentarer
Postat av: angelica
Det är likadant på min dans. En hel spegel vägg! Man ser sig själv och alla andra hela tiden. I början kan man ingenting och ser hur man snurrar åt vänster när alla tar höger. Ser att man hela tiden tar fel fot eller står helt förvirrad och inte fattar någonting. Så kände jag i början (och det gör alla) men det är bara att fortsätta att gå dit. till slut sätter det sig. Det är som när man är liten och ska lära sig simma eller cykla. Det tar ett tag men sen när man väl kan det sitter det för alltid. det är skitbra att träna upp sin koordination :)
Trackback
