Jessi & Jossan
Snart drar jag & Josefin bort mot sunne för att spendera resten av veckan på HÖROCHHÄPNA Fryksdalsdansen!
Tillsammans kommer vi göra stället otroligt osäkert (och högljutt).
Ciao!
Utan denna kvinna hade jag varit en tom och mindre lycklig varelse.
Hennes själ är otroligt vacker och hon läser av mej bättre än någon annan.
Min kärlek till henne, går inte att jämföra med något annat.
<3
Tillsammans kommer vi göra stället otroligt osäkert (och högljutt).
Ciao!
Utan denna kvinna hade jag varit en tom och mindre lycklig varelse.
Hennes själ är otroligt vacker och hon läser av mej bättre än någon annan.
Min kärlek till henne, går inte att jämföra med något annat.
<3
det nya livet och fotändan full i kuddar
Idag vaknade jag med ena kudden i fotändan.
Josefin vill inte veta vad jag drömmer...
Idag skulle vara början på det nya livet, ett liv utan alkohol, sena nätter, mer träning och bättre mat
(efter en gårdag med alldeles för mycket kladdkaka och tacos).
Men...
Jag gick och lade mej tre istället för ett och vaknade elva (av klocka dessutom) istället för nio,
Fryksdalsdansen drar igång på onsdag och trots att jag egentligen ska hålla mej så långt borta från alkohol som möjligt och lägga benen på ryggen när jag ser den (pga av magkatarr) så börjar nog det nya livet nästa måndag.
Men vänta nu...
Då är det bara tre dagar tills jag drar till kusten med de bästa. Då går det inte att bromsa upp.
Ey, har jag tur börjar det nya livet när löven faller.
Fast när jag tänker efter: det låter förbannat tråkigt!
Josefin vill inte veta vad jag drömmer...
Idag skulle vara början på det nya livet, ett liv utan alkohol, sena nätter, mer träning och bättre mat
(efter en gårdag med alldeles för mycket kladdkaka och tacos).
Men...
Jag gick och lade mej tre istället för ett och vaknade elva (av klocka dessutom) istället för nio,
Fryksdalsdansen drar igång på onsdag och trots att jag egentligen ska hålla mej så långt borta från alkohol som möjligt och lägga benen på ryggen när jag ser den (pga av magkatarr) så börjar nog det nya livet nästa måndag.
Men vänta nu...
Då är det bara tre dagar tills jag drar till kusten med de bästa. Då går det inte att bromsa upp.
Ey, har jag tur börjar det nya livet när löven faller.
Fast när jag tänker efter: det låter förbannat tråkigt!
Mimmi- this is for you!
Night moves
we weren't in love, oh no far from it
we weren't searchin for some pie-in-the-sky summit
we were just young and restless and bored
livin by the sword
and we'd steal away every chance we could
to the backrooms, and alleys, or the trusty woods
I used her, she used me, but neither one cared
we were gettin our share
I now see God
The smell of his skin is my new religion.
Days like this
When everyone is up front and they're not playing tricks
When you don't have no freeloaders out to get their kicks
When it's nobody's business the way that you wanna live
I just have to remember there'll be days like this
tonårskärlek
Kommer ni ihåg den ljuva tonårskärleken?
När kyssar smakade Fanta, istället för öl. Det pirrade i magen när du satt bakom killen med stort K på hans moped. När ni låg inlåsta på ditt rum och enbart kysstes i timmar. När hålla handen var mer spännande än allt sex i världen och hans blickar fick dej att smälta i skolbänken. Han hjälpte dej med matten vid köksbordet och dina föräldrars pinsamma kommentarer fick er att rodna. När framtiden planerades en månad framöver och ingen oro fanns. Det var ni två mot världen. Du och han.
Ack, denna ljuva tonårskärlek...
Bild: http://elinblogg.blogg.se/images/2008/pig06_21090999.jpg
När kyssar smakade Fanta, istället för öl. Det pirrade i magen när du satt bakom killen med stort K på hans moped. När ni låg inlåsta på ditt rum och enbart kysstes i timmar. När hålla handen var mer spännande än allt sex i världen och hans blickar fick dej att smälta i skolbänken. Han hjälpte dej med matten vid köksbordet och dina föräldrars pinsamma kommentarer fick er att rodna. När framtiden planerades en månad framöver och ingen oro fanns. Det var ni två mot världen. Du och han.
Ack, denna ljuva tonårskärlek...
Bild: http://elinblogg.blogg.se/images/2008/pig06_21090999.jpg
Pinups
Obsession
Såhär lång sträcker sig mitt stöd och intresse för fotbollen!
Everything is poetry baby
Don't fucking tell me what to do
My drinking is killing me
My smoking is killing me
My diet is killing me
My heels are killing me
My shopping is killing me
My ego is killing me
Cant´s sleep it´s killing me
My label is killing me
________________________________
_____________________________
Inspiration: http://stureplan.se/bloggar/hibbs
Dagens konstaterande:
Det positiva med att vara singel är att man slipper tvätta håret varje dag.
(det negetiva är dock att ingen pillar i ens hår, luktar, kysser eller drar det mellan sina fingrar.)
(det negetiva är dock att ingen pillar i ens hår, luktar, kysser eller drar det mellan sina fingrar.)
sweet memories
Efter en kall natt sitter jag med två killar i min väns lägenhet. Jag fryser och har fått låna hans tjocka träningsbyxor och huvtröja. Jag sitter med benen under hakan och ser min vän sova med tunga andetag i hörnet av soffan. Hans kompis leker med tangentbordet och en gitarrstämma sprider sig i vardagsrummet. En hes röst fyller luften omkring oss och jag glömmer tid och rum och drömmer mej tillbaka i tiden. Kroppen börjar gunga och jag ler. Klockan är någonstans mellan 04.00 och 06.30 på morgonen och jag känner mej mer pigg och levande än någonsin.
Hans vän tar mej tillbaka till verkligheten och sliter mej från mina minnen när han berättar hur han brukar somna till den här låten. Har han haft en svår dag, har mycket som snurrar i huvudet eller bara vill slappna av så sätter han på låten och allt omkring blir stilla.
Den har samma förmåga på mej.
It's so hard to speak
I can barely look you in the eye
It's so hard to breathe
But I know I ain't afraid to die
Your breath is so sweet
Your kisses could get me high
My heart is so weak
But your loving could get me by
Hans vän tar mej tillbaka till verkligheten och sliter mej från mina minnen när han berättar hur han brukar somna till den här låten. Har han haft en svår dag, har mycket som snurrar i huvudet eller bara vill slappna av så sätter han på låten och allt omkring blir stilla.
Den har samma förmåga på mej.
It's so hard to speak
I can barely look you in the eye
It's so hard to breathe
But I know I ain't afraid to die
Your breath is so sweet
Your kisses could get me high
My heart is so weak
But your loving could get me by
Staket, bilolycka, skallebank och honungsmjölk
Säger bara det: heter man staket, står i vägen och klockan är 06.45 på morgonen så kan det bara resultera i ett par härliga repor i lacken på arbetsbilen. Första bilolyckan är som ni hör avklarad!
Bara att inse faktum Jessica: Du är ingen galant bilförare innan klockan 07.00 på morgonen (efter det slår jag er med häpnad!). Funderade på att åka tillbaka samma väg och ge även vänster bakdörr några sexiga repor. Gubbarna på jobbet fick sej ett rejält skratt (eller två) och utsåg mej till dagens mobboffer. Inte mej emot!
Dessutom började jag denna dag med att känna en dundrande huvudvärk direkt jag slog upp mina små gröna. Halsen var öm och jag funderade ärligt på att dra täcket över skallen och stanna hemma. Men skam den som ger sej! Knarkade Alvedon hela dagen istället och befann mej i ständig koma. (Kan kanske förklara bilolyckan?).
På lunchen kröp jag ihop i en fotölj i lunchrummet och var riktigt nära att somna fyra gånger. Jag rycker alltid till i armarna eller benen innan jag somnar, vilket jag gjorde även då. Gubbarna sa det att det aldrig varit så tyst på lunchen under mina tre veckor.
Nu regnar det cats and dogs ute. Jag dricker honungsmjölk, har så ont i huvudet att jag funderar på att göra slut på mitt lidande med ett rep. Enda poblemet är att jag inte orkar hämta ett, ännu mindre hänga upp det och göra en knut. Går nog och lägger mej och ser en film istället.
I love the way you lie
I'll aim my fist
At the dry wall
Next time
There will be no next time
I apologize
Even though I know it's lies
I'm tired of the games
I just want her back
I know I'm a liar
If she ever tries to fucking leave again
I'mma tie her to the bed
And set the house on fire
Let's smoke in black and white
Dreaming about you
Idag blev jag varse om en egenskap jag har som är mindre bra.
Jag kan staka ut en hel framtid med en person som jag knappt känner.
Det börjar med för att det är kul.
Men sen blir det mer och mer allvarlgt och jag inser att det inte kommer funka.
Jag fantiserar, drömmer och lägger till logiska inslag.
Sen är den bilden eller videon av vårt liv tillsammans det enda rimliga.
De ser ganska lika ut vem jag än fantiserar om:
Början är lycklig och utan promblem.
Jag börjar älska igen och får kärlek tillbaka.
Men det slutar alltid med att jag eller denna någon blir sårad.
Detta gör att jag inte ens vill se vad som händer.
Inte ens ge mej in i leken.
Jag vet ju redan vad som händer.
Eller?
Jag menar, jag är knappast synsk.
Så mina drömmar och fantasier lär knappast bli verklighet.
Men de känns alltför verkliga för att bara strunta i.
Samtidigt som jag ser detta framför mej.
Kan jag inte lägga ner telefonen och sluta tänka på hans leende.
Eller bli pirrig när telefonen vibrerar.
En uppmaning till mej själv:
DRÖM, men gör det i rosa.
FANTISERA, men gör det inte till det enda verkliga.
SLÄPP DET SOM KÄNNS DÅLIGT, och fortsätt med det som känns bra.
Så löser sig allt tillslut.
Jag kan staka ut en hel framtid med en person som jag knappt känner.
Det börjar med för att det är kul.
Men sen blir det mer och mer allvarlgt och jag inser att det inte kommer funka.
Jag fantiserar, drömmer och lägger till logiska inslag.
Sen är den bilden eller videon av vårt liv tillsammans det enda rimliga.
De ser ganska lika ut vem jag än fantiserar om:
Början är lycklig och utan promblem.
Jag börjar älska igen och får kärlek tillbaka.
Men det slutar alltid med att jag eller denna någon blir sårad.
Detta gör att jag inte ens vill se vad som händer.
Inte ens ge mej in i leken.
Jag vet ju redan vad som händer.
Eller?
Jag menar, jag är knappast synsk.
Så mina drömmar och fantasier lär knappast bli verklighet.
Men de känns alltför verkliga för att bara strunta i.
Samtidigt som jag ser detta framför mej.
Kan jag inte lägga ner telefonen och sluta tänka på hans leende.
Eller bli pirrig när telefonen vibrerar.
En uppmaning till mej själv:
DRÖM, men gör det i rosa.
FANTISERA, men gör det inte till det enda verkliga.
SLÄPP DET SOM KÄNNS DÅLIGT, och fortsätt med det som känns bra.
Så löser sig allt tillslut.
Here you go Puh; Party 27 juni
Josefins leende är bländande!
De brudar som gillar kramar allra minst i min bekantskapskrets fann varandras famn!
Groupshoot!
I just kinda hit rock bottom in a sekund
Att jag har humörssvägningar är ingen nyhet. Att gå från total lycka ena dagen till nästintill total botten nästa är något jag är ordentligt bra på. Idag känns ingenting tillfredsställande. Saker och ting hade varit lite mer meningsfulla om hans varma händer smekt mitt hår och hans sträva haka kliat mej i nacken. Men utan detta känns allt bara botten. Jag är så otroligt förvirrad för tillfälligt att jag stänger av totalt. Jag orkar inte. Orkar inte tänka, prata eller förmedla. I annat än text. Där flyger orden fram, tangent efter tangent trycks ned och bildar mening efter mening. Kapitel efter kapitel.
Jag vet inte vad jag vill. Vad jag vill göra med mitt liv. Att inte veta vad jag vill göra är otroligt stressande. Det var skönt när man gick i skolan och visste på sommaren att till hösten börjar allt om. Livet gick i repeat och allt upprepades. Det var en trygghet för mej som försvann när jag tog studenten. Nu måste jag göra alla val själv. Alla. Vilket för mej stavas STRESS.
Idag var dagen då världen på en sekund blev svart och förlorade färg och glans. Jag blir otrevlig och svarar knappt på tilltal. För jag orkar inte ta in något. Jag stänger av. Kortslutning. Jag lyssnar på deppmusik och känner att allt jag vill är att någon ska besluta åt mej. Säga vad jag ska göra för att slippa bestämma själv.
Imorgon kommer jag förmodligen se färg igen. Livet kommer kännas enklare och lättare att ha och göra med. Jag kommer fortfarande vara förvirrad och stressad. Men jag kan hantera det. För imorgon är energin tillbaka. Hoppas jag. Det brukar funka så iallafall.
Jag vet inte vad jag vill. Vad jag vill göra med mitt liv. Att inte veta vad jag vill göra är otroligt stressande. Det var skönt när man gick i skolan och visste på sommaren att till hösten börjar allt om. Livet gick i repeat och allt upprepades. Det var en trygghet för mej som försvann när jag tog studenten. Nu måste jag göra alla val själv. Alla. Vilket för mej stavas STRESS.
Idag var dagen då världen på en sekund blev svart och förlorade färg och glans. Jag blir otrevlig och svarar knappt på tilltal. För jag orkar inte ta in något. Jag stänger av. Kortslutning. Jag lyssnar på deppmusik och känner att allt jag vill är att någon ska besluta åt mej. Säga vad jag ska göra för att slippa bestämma själv.
Imorgon kommer jag förmodligen se färg igen. Livet kommer kännas enklare och lättare att ha och göra med. Jag kommer fortfarande vara förvirrad och stressad. Men jag kan hantera det. För imorgon är energin tillbaka. Hoppas jag. Det brukar funka så iallafall.
Repeat
But, I'm not gonna get on your level.
Not gonna pull me off my cool.
I'm such a grown ass woman.
I dont got the time to play highscool.
You need to get on my level,
'cus right now you just look like a fool.
I'm such a grown ass woman,
I dont got the time to play highscool.
I'm so above all of this and you.
HAPPINESS
Igår var jag så förbannatinihelvetejävla L Y C K L I G !
Jag satt på en vit veranda med bara ben, en lånad klänning, nedsläppt hår och svartsminkade ögon tillsammans med två personer that's one of a kind.
Den ena träffar jag lite då och då men från första stund klickade det. Hon är storasystern jag aldrig fick och finns alltid där med en kram, te och goda råd. Hon är mer än guld värd.
Den andra personen hör jag av varje dag, annars är det något som inte stämmer. Ett hålrum bildas och täpps inte igen förrän jag får höra hennes röst eller läsa hennes text. Hon är min själsfrände, en person som på något magiskt vis förstår sig på mej när inte ens jag själv gör det.
När jag satt där med en cigarett mellan fingrarna som smakade menthol, ett vinglas i vänsterhanden och benen vilandes på stolen mittemot slog det mej med en sådan kraft att jag nästan tappade andan. Jag blev otroligt varm i hela kroppen samt pirrig. Jag kände mej oövervinnerlig när dessa personer såg mej i ögonen och log. Jag kände deras värme i kroppen. Jag blundade och sög in atmosfären. Detta var sann lycka!
Denna varma sommarkväll fyllde mej, ensam, med otroligt ljuva minnen och känslor. Det går knappt att förklara med ord. Men jag har insett att allt jag behöver är en lånad klänning och två personer jag håller av kärt för att känna mej lycklig. Skit i pengar, bilar och män. Detta är vad som är verkligt. Den bekräftelsen jag fick för både mitt inre och yttre av dessa personer igår kommer hålla mej levande länge. Vilket en kommentar på krogen inte gör. Den är rolig och smickrande för stunden. Medans detta var riktigt och varar för evigt!
Happiness my friends, is the little simple things in life that takes your breath away.
Jag satt på en vit veranda med bara ben, en lånad klänning, nedsläppt hår och svartsminkade ögon tillsammans med två personer that's one of a kind.
Den ena träffar jag lite då och då men från första stund klickade det. Hon är storasystern jag aldrig fick och finns alltid där med en kram, te och goda råd. Hon är mer än guld värd.
Den andra personen hör jag av varje dag, annars är det något som inte stämmer. Ett hålrum bildas och täpps inte igen förrän jag får höra hennes röst eller läsa hennes text. Hon är min själsfrände, en person som på något magiskt vis förstår sig på mej när inte ens jag själv gör det.
När jag satt där med en cigarett mellan fingrarna som smakade menthol, ett vinglas i vänsterhanden och benen vilandes på stolen mittemot slog det mej med en sådan kraft att jag nästan tappade andan. Jag blev otroligt varm i hela kroppen samt pirrig. Jag kände mej oövervinnerlig när dessa personer såg mej i ögonen och log. Jag kände deras värme i kroppen. Jag blundade och sög in atmosfären. Detta var sann lycka!
Denna varma sommarkväll fyllde mej, ensam, med otroligt ljuva minnen och känslor. Det går knappt att förklara med ord. Men jag har insett att allt jag behöver är en lånad klänning och två personer jag håller av kärt för att känna mej lycklig. Skit i pengar, bilar och män. Detta är vad som är verkligt. Den bekräftelsen jag fick för både mitt inre och yttre av dessa personer igår kommer hålla mej levande länge. Vilket en kommentar på krogen inte gör. Den är rolig och smickrande för stunden. Medans detta var riktigt och varar för evigt!
Happiness my friends, is the little simple things in life that takes your breath away.
Neardeathexperience
Idag upplevde jag min allra första näradödenupplevelse:
Jag sitter och rensar ogräs i godan ro i statsparken när jag drar handen öven (vad jag trodde) en klump jord. Helt plötsligt hoppar jordklumpen upp på min arm och jag inser till min fasa att det är en gigatisk, slemmig PADDA och inte någon förbannad jordklump. I min förskräckelse slänger jag mej baklänges samtidigt som jag skriker som en stucken gris! Ringer Josefin och skrattar av chock och pulsen vill då ta mej fan inte lägga sej.
För att klargöra: jag är egentligen inte rädd för paddor, men när en stor en helt plötsligt hoppar upp på min arm när jag sitter och halvsover kan ni nog hålla med om att man blir chockad!
Att jag inte dog av en hjärtattack är rena turen mina vänner!
Usch fy och blä!
Resten av tiden innan rasten skvatt jag till för minsta lilla:
en telefon som vibrerar eller ett blad som rör min arm.
Hallå: jag gallskrek 5 minuter senare åt vad som jag trodde var en snok (som i sjävla fallet var ett långsmalt blad) strök mej på armen. Men som kompisen sa; vi har ju risktillägg på jobbet, och tur är väl det.
(Ska nog kolla upp att det verkligen gäller för sommarjobbare!)
Så det är inte en walk in the park på mitt jobb inte.
Hjärtattackerna är ständigt nära!
(Endast lätt överdrivet!)
Jag sitter och rensar ogräs i godan ro i statsparken när jag drar handen öven (vad jag trodde) en klump jord. Helt plötsligt hoppar jordklumpen upp på min arm och jag inser till min fasa att det är en gigatisk, slemmig PADDA och inte någon förbannad jordklump. I min förskräckelse slänger jag mej baklänges samtidigt som jag skriker som en stucken gris! Ringer Josefin och skrattar av chock och pulsen vill då ta mej fan inte lägga sej.
För att klargöra: jag är egentligen inte rädd för paddor, men när en stor en helt plötsligt hoppar upp på min arm när jag sitter och halvsover kan ni nog hålla med om att man blir chockad!
Att jag inte dog av en hjärtattack är rena turen mina vänner!
Usch fy och blä!
Resten av tiden innan rasten skvatt jag till för minsta lilla:
en telefon som vibrerar eller ett blad som rör min arm.
Hallå: jag gallskrek 5 minuter senare åt vad som jag trodde var en snok (som i sjävla fallet var ett långsmalt blad) strök mej på armen. Men som kompisen sa; vi har ju risktillägg på jobbet, och tur är väl det.
(Ska nog kolla upp att det verkligen gäller för sommarjobbare!)
Så det är inte en walk in the park på mitt jobb inte.
Hjärtattackerna är ständigt nära!
(Endast lätt överdrivet!)
