Jessicolina

Tillbaka från staden som Gud glömde med skallebank och ett enormt behov av att få vara själv. Inte höra något annat än mina egna andetag, min egen musik. Snacka om att behov kan växa sig stora. Höll på att klubba ner en trevlig kille på tåget mellan Kil och Arvika bara för att jag ville vara för mej själv.

Veckan har varit toppen! Trevliga människor varvat med bilkörning och näsan i teoriboken. Fick eget rum vilket gjorde min kväll (och vecka för den delen!)! Nu funderar jag på att snart gå en promenad, vilket jag inte kunnat göra därborta då vinterjackan hängde kvar på galgen hemma och vinderna fick kroppen att stelna av kyla.

Ciao!